Because we must

Jag vet inte vad jag ska säga som inte redan har sagts. Det som hände i Oslo är en sådan stor tragedi att jag saknar ord. Jag blev därför väldigt chockad idag när jag gick in på en blogg som jag ofta läser och såg att personen i fråga inte hade nämnt katastrofen överhuvudtaget. Jag har insett att de flesta bloggare är ytliga, men jag måste säga att jag hade förväntat mej mer av den här personen. Än mer besudlad blev jag av kommentarerna på inlägget. En del personen reagerade med att skriva sin bestörtning över att bloggaren hade mage att skriva om någonting annat än det som har hänt i Oslo, men sedan fanns även inlägg av denna karaktär:

”Det kom in en kvinna på mitt jobb idag. Hon undrade varför vi inte hade flaggan på halvstång. Ska man verkligen ha det när en tragedi har hänt i ett annat land? När en ny-nazist blivit tokig och mördat massa oljesossar, måste vi bry oss? Då tycker jag att vi tänder ett ljus för dom tiotusentals människor som dör i svält varje dag också, och för kriget i nordafrika, och för torkan i östafrika, och för alla andra tragedier som händer i världen också ”

”seriöst! alltså ja, visst det är EXTREMT hemskt det som har hänt i norge, och man kan inte göra annat än att beklaga. men övriga världen stannar inte upp för detta. självklart ägnar man dom tusen tankar men jag tycker det är skönt att läsa om något annat än oslo hit och norge dit faktiskt.”

”[…]Har bara lite svårt att förstå att man måste manifestera mot och för allt och alla hela tiden. Tända ljus eller hålla handen och sjunga "We Shall Overcome" hjälper tyvärr inte.... Gör något vettigt istället. XXX har heller inte kommenterat svältkatastrofen på Afrikas horn, något som vi välmående nordbor kanske borde känna en gemensam skuld för [...]”

Sådana kommentarer gör mej så djupt sorgsen och äcklad.  Speciellt den första. Fy fan så osympatiskt och raljant! Om jag hade den personen framför mej skulle jag ge honom/henne en snyting.  Bara för att man engagerar sig i det som hände i Norge behöver det väl inte betyda att man skiter i allt annat?

Vi svenskar engagerar oss självklart mer eftersom Norge är vårt grannland, våra syskon! Precis som folk överlag reagerar mer om en familjemedlem får en dödlig sjukdom än om någon de inte känner får det. Det är inte hyckleri – det är sympati och medkänsla! Något som många verkar sakna i dagens samhälle. Länder längre bort ifrån Norge kommer med stor sannolikhet inte reagera lika starkt (det märks redan nu när nyheten om att Amy Winehouse har dött överskuggar terrordåden i Norge i de flesta utländska medier) och därför behövs Sveriges stöd.

Jag anser att det är en bloggares skyldighet (speciellt om man driver bloggen på en nyhetssajt, som var fallet) att kommentera det som har hänt i Norge. Det är en exceptionell händelse. Ungdomar har blivit brutalt avrättade i en demokrati, troligtvis för sin politiska ståndpunkt. Vi har all rätt och BÖR sörja det här i Sverige. Att tända ett ljus hjälper faktiskt.

Tänkte bara meddela er att från och med september i år kommer jag att befinna mej i Stirling, Skottland. Med andra ord.. jag kom in på utbildningen!!! Jag ska göra en masterexamen i Strategic Public Relations and Communication Management. Nu är det bara en massa planerande kvar.. måste förnya passet, skaffa visum, leta lägenhet etc etc..

Det här kommer vara mitt hem ett år framöver:

Jag har fått en förfrågan att lägga upp lite bilder på mitt rum, och eftersom jag gör allt för er mina fina läsare så tänkte jag slå på stort! Inte nog med ett bildmontage, här får ni även ett videoklipp där jag har sållat ut de viktigaste delarna av rummet. För känsliga lyssnare rekommenderar jag att spola förbi de första 10 sekunderna av klippet, eventuellt sätta på ljudlöst.

Jag har världens tråkigaste sommarlov just nu, så jag kollar jag på en massa film – därav detta inlägg. Ett filmtips! Den här filmen ska ni se.

Buffalo ’66 handlar om Billy Brown, en ung man som har suttit i fängelse i fem år för ett brott som han inte har begått. Efter frigivningen bestämmer han sig för att ta revenge på mannen som satte dit honom, men först ska han hälsa på sina föräldrar som inte har en aning om att han har suttit i fängelse de senaste åren. Billy har ljugit ihop en historia om att han har fru och barn, och nu vill hans föräldrar träffa hans fru. Detta löser han genom att kidnappa en tjej som han möter och tvingar henne att upprätthålla historien inför föräldrarna....

Jag fattar inte varför jag inte har sett den här filmen tidigare. Den är genialisk. Jag älskar den. Den har allt! Framförallt är den väldigt rolig.

“Just look like we are a married couple, spanning time!”

--> Trailer <--

Nu får det bli ett blogginlägg. Jag är så jävla trött på mej själv och mitt konstanta tjat om att jag ska uppdatera mer.  Nu händer det! Det som ni har väntat på. Sommarens höjdpunkt, blogginläggens creme de la creme – kanske till och med ÅRETS klimax. Efter det här inlägget kan det bara gå nerför.

Jag har nått en viktig milstolpe i mitt liv under de senaste veckorna. Jag fick godkänt på grammatiktentan, vilket har höjt mitt självförtroende från -13 till +105. Jag går runt och tycker jag är överlägsen alla andra levande varelser. Snart kommer något dra ner mej på jorden igen, men låt mej få njuta av det här till dess.

En annan sak som har hänt är att jag har flyttat från min lilla lägenhet i Lund till Shurgard i Helsingborg. Det är lite trängre (3kvm), men hyran är bara en bråkdel av vad jag hade förut.

Jag ska berätta för er att även om man har en lägenhet på 24kvm (som jag hade i Lund) så är det ett jävla jobb att flyttstäda. Efter att ha städat lägenheten i två dagar kom jag till en fasansfull insikt: jag är ett äckel. Jag lever i min egen smuts utan att ens tänka på det. Jag har aldrig rensat avloppen i badrummet. Jag har aldrig dammsugit bakom ugnen eller kylskåpet. ”I’m very hygiene conscious. Well, I’m very conscious that my lack of hygiene has created things that have consciousness” som en vis man en gång sa. Bokstavligen.

Efter flytten åkte jag hem och var avdomnad i ungefär tre dagar. Sedan var det dags att samla energi och ge sej av på rockkonsert. Foo Fighters spelade på Stadion i Stockholm, och jag och min gamle vapendragare Ruth var såklart på plats. Och med ”på plats” menar jag ståplats längst fram. Vi var 15 år igen. Små fantjejer som bara dyrkade Dave Grohl, Taylor Hawkins, Chris Shiflett, Nate Mendel och Pat Smear. Framåt kvällskvisten tittade solen fram och det blev en underbar afton, med allsång och dans. Jag väntar fortfarande på bilderna RUTH. Men till dess får ni nöja er med mina kassa foton:

Många epic faces på det fotot.

.. och på det med.

Jag känner mej obligerad att kommentera den senaste tidens skriverier om vår Kung. Nu börjar det liksom bli lite skrattretande.  Man tycker att dessa ”journalister” borde ha något viktigare att skriva om. Folk som förespråkar republik verkar tro att kungahuset utgör något slags hot mot demokratin, att apanaget kostar skattebetalarna skjortan och att en republik skulle vara billigare. Låt mej informera er om att kungahuset kostar varje enskild person i Sverige ungefär 5 - 7 kr om året. Det blir runt 50 miljoner kronor per år. Om vi jämför med våra grannar i Finland, som är en republik, så får de finska skattebetalarna betala 178 miljoner kronor per år till presidentadministrationens löpande utgifter (http://svt.se/2.58360/1.2046691/utskriftsvanligt_format?printerfriendly=true).

Sedan skall ej försummas att Bernadotte hjälpe till att betala Sveriges statsskuld efter att han hade blivit kung, med sin privata förmögenhet. Man ska inte heller negligera att Kungen faktiskt jobbar hårt för att representera Sverige.

Jag anser att det inte finns något hållbart argument till att avskaffa monarkin. Det är billigare, politiskt oberoende, rättvist och underhållande. Jag vill inte ha en tråkig president! Punkt slut.

Folk frågar mej ofta; Elisabeth, vad är den största skillnaden mellan New York och Sverige? Istället för att uttråka er med mina ord kommer här en visuell beskrivning.

Tunnelbana New York:

Tunnelbana Stockholm:

På nått sätt är allt lite större, lite ljudligare, lite mer.. i New York.

ps. snart har det gått exakt ett år sedan jag åkte till New York (den 6 juni 2010). Om jag hinner tänkte jag slänga in ett inlägg med lite never-before-seen footage på ett års dagen, men jag lovar inget. ds.

Inatt flyger jag iväg till Turiket, och jag tänker INTE tolerera att nån jävla flygvärdinna häller vatten på mej när jag drar mina små bögvitsar. Då händer detta:

I tre veckors tid har jag befunnit mej i limbo. Jag vet inte om jag ska börja plugga till omtentan eller om jag ska vänta in resultatet först. Idag har det gått exakt tre veckor sedan jag gjorde den, så enligt LAGEN så ska resultatet ha kommit upp idag. Jag har loggat in på mitt konto minst en gång i timmen under hela dagen, men icke. Inget resultat har dykt upp.  Kiki, du kanske inte är medveten om det, men mitt liv hänger på att jag får godkänt. Jag måste ha Godkänt på tentan.

Jag har inte sovit på tre veckor. Idag var liksom dagen. Och sen blev det inget ändå.. förstår du hur jag känner mej? Ytterligare en sömlös natt väntar. Finns det något värre än att vänta på tentaresultat?

Här är min kära engelskalärare Kiki förresten. Hon spelar damen på socialen! Kul tyckte jag.

Uppdatering: JAG FICK GODKÄNT !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :D lycka. Jag älskar dej Kiki. Allt är förlåtet.

Friday - Mike Bauer: http://www.mediabistro.com/galleycat/rebecca-black-friday-by-fake-bob-dylan-cover-spawns-youtube-storytelling_b26278 (klicka för lite kul läsning)

Efter ett långt uppehåll kommer så äntligen det ni alla har väntat på: en uppdatering nerifrån Lund. Mycket har hänt sedan sist. Den viktigaste nyheten är emellertid att Muse-man har förlovat sej med Kate Hudson.

Aftonbladet <3

Tentorna är avklarade, ansökan till mastersprogrammet är inskickat och nu väntar bara omtenta i grammatik. Igen. Hahahahahah.

Förra veckan var jag i SÖDERTÄLJÖEEEE. Staden där tiden står still.. jag hade jättekul! Gick till det nya konsum flera gånger om dagen. Good times. Sedan åkte jag in till storstaden och såg Dylan Moran tillsammans med Johanna och Dennis. Det var kul. Kul, kul, kul. Magnus Betner, som var ”förbandet” eller vad man ska säga, var mindre kul. Inte alls lika kul som Dylan Moran. Han var anti-kul. Tråkig.

Så en summering av påskhelgen: Det var kul. Konsum var bra. Betner var tråkig.

Nu är jag i Lund och skall bli kvar här i några veckor innan jag flyr iväg till Turkiet.

Grattis till Muse-man.

Idag beslöt jag mej för att äta middag på det fina Sushi-stället Wasabi här i Lund. Jag satte mej ner och väntade på Carro. Då kom ett ungt par och satte sig bredvid mej. Jag hörde ganska snabbt att de var på ”den obekväma första dejten”. Det var tortyr att lyssna på dessa stackars människor. Varje gång killen föreslog något så tyckte tjejen tvärtom.

Killen: Jaha ja.. om man skulle beställa lite sushi då. Vad ska du ha? Jag gillar laxbitarna..

Tjejen: Ja, alltså.. jag är ju vegetarian.

Killen: Oj, jaha……. så.. du äter inte fisk?

Tjejen: Nej… jag har funderat på att börja, men .. har inte gjort det.

Killen: Okej.. men det måste ju finnas något vegetariskt också.

Tjejen: Ja..

*tystnad*

Killen: Vill du ha något att dricka? En öl?

Tjejen: Nej, usch.. gillar inte öl. Ett glas rosé kanske.

Killen: Ja! Det kan jag också ta.

*tystnad*

Killen: Jag måste gå på toa, kommer snart.

Tjejen såg oerhört lättad ut. Så fort killen hade gått slängde hon sig på mobilen och skickade iväg ett SMS. Jag kan tänka mej att det löd ”SNÄLLA, hjälp. Ring mej och säg att någon har dött.” Efter ett tag kom killen tillbaka.

Killen: Så. Hej. Ehmm.. gud jag är så snorig. Jag har blivit beroende av nässpray på sistone. Är sjuk hela tiden!

Tjejen: …. Jaså? Oj. Låter inte bra

Killen: Nä….

Tjejen: Jag tror på sömn.

Killen: Va?

Tjejen: Ja.. man ska sova mycket när man är sjuk.

Killen: Jo……

*tystnad*

Killen: Nä men skål för….. *ser väldigt betänksam ut, det är ju viktigt att inte skåla för något som tjejen inte tycker om*… skål för… mänskliga rättigheter!

HA HA HA, jag var väldigt nära att sätta misosoppan i halsen. ”Skål för mänskliga rättigheter!” , det var vad han sa. Jag tyckte det var underbart. Jag hade lust att höja mitt glas och utbrista: ”SKÅL FÖR DET!”

Har jag sagt att jag är med i en kortfilm? Den är inspelad på Gotlandsbåten 2006. Bakom kameran hittar vi min käre vän Ruth. Vi försökte fånga det där ögonblicket i Britney Spears låt ”Everytime”, när hon springer genom en vit korridor och allt är väldigt surrealistiskt (här är videon. Ni behöver ju nödvändigtvis inte kolla på hela skiten, klicka fram till 2,40 ungefär) Jag tycker vi lyckades bra med vår tolkning:

Se det här klippet. Om du inte hart tid att se hela, klicka fram till 3,54. Byt ut ”Americans” mot ”Swedes”. Och sluta vara dum.

För er som inte har förstått hur kraftigt ett skalv som mäter 9,1 på Richterskalan är, se klippet. Jag förstod inte det innan jag såg.